Kuben. Jag var uppe och kikade på den häromdagen. Där står den. Svart och prydlig. Kall och kylig. Eller? Jag vet verkligen inte vad jag känner för min kub. Ett vemod tror jag samtidigt som jag knappt känner någonting alls.
Böckerna däremot. De är spännande. Intressanta och jag tröttnar aldrig på att läsa. Inom mig finns en drivkraft. Om en stund åker jag till HDK på nytt och kliver rakt in i böckernas fantastiska värld och beblandar mig med orden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar