Nu har jag filmat fram och tillbaka. Till en början började jag att berätta om hur det känns att vara "osynlig", att inte bli "sedd" och hur betydelsefullt det är att läraren gör det. Det kändes inte så bra. Ganska deperimerande faktiskt.
Jag övergick istället till att filma mig själv där jag pratar om de tre lärarna som jag upplevde "såg" mig i skolan. Hur varje enskild av dessa tre lärare uppmuntrade mig och trodde på mig. Jag har även kommit att tänka på en lärare som vikarierade i bildämnet, Ingrid. En ung konstnär som kom in och vikarierade under ett par terminer i högstadiet. Hon pushade mitt intresse för bildspråket. Ibland hände det att jag satt kvar inne i hennes arbetsrum och pratade. Till och med sökte jag upp henne när jag gick på Komvux. Då vikarierade hon på en annan högstadieskola i stan och jag sökte upp henne för att berätta hur hon inspirerat mig till att fortsätta teckna. Hon blev väldigt glad och smickrad och vi satte oss för att samtala över en kaffe där hon även tipsade mig på olika konstskolor i närområdet; Göteborg bland annat.
Att prata om de lärare som betydde mycket för mig och som alla lyfte upp mig samt uppmärksammade mina framgångar känns väldigt bra och jag tror att jag fortsätter på det spåret. Imorgon kommer Lina hit och ska filma mig. Blir spännande. Jag ska fortsätta filma mig en stund till nu i eftermiddag, sedan lägger jag detta åt sidan för idag och konsentrerar mig på att skriva under kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar